Inkassoåtgärder

Åtgärder när kunden inte betalar
Det finns fem olika åtgärder som går att vidta när kunden inte betalar:

• Betalningspåminnelse
• Inkassokrav
• Betalningsuppmaning
• Betalningsföreläggande
• Stämningsansökan

Schema över de olika inkassoåtgärderna

Första steget:

Den normala gången är att inleda med en betalningspåminnelse. Om kunden inte betalar trots påminnelse om betalningen blir nästa steg ett inkassokrav.

Andra steget:

Alla rättsliga åtgärder inleds med ett inkassokrav. Det är en enkel åtgärd som ger kunden möjlighet att betala eller komma med invändningar mot kravet.

Om fordran inte är tvistig
Betalningsuppmaning används ifall fordran inte är tvistig, det vill säga att det inte finns några kända invändningar mot kravet. Det kan användas mot alla företag, men inte mot privatpersoner.

En betalningsuppmaning innebär att kunden delges en uppmaning att betala kravet inom en vecka, om betalningen trots detta uteblir kan kunden sättas i konkurs. Åtgärden är väldigt kraftfull, vilket innebär att det ställer höga krav på att det inte råder några oklarheter kring fordran. Tänk på att kunden kan ha invändningar mot betalningsansvaret, i så fall rekommenderas istället inkassokrav för att du inte ska bli skadeståndsskyldig.

Konkursansökan
Om betalningsuppmaning används och kunden ändå inte betalar inom en vecka, är nästa steg att begära kunden i konkurs. Några annan bevisning än en påskriven betalningsuppmaning behövs inte. Om konkursansökan inges så innebär det att kunden inte längre kan fortsätta bedriva sin verksamhet. Verksamheten övertas då av en konkursförvaltare.

Tredje steget:

Om kunden inte betalt trots föregående åtgärder återstår betalningsföreläggande eller stämning.

Om fordran inte är tvistig
Om kunden inte inkommit med reklamation eller någon annan invändning mot inkassokravet är betalningsföreläggande det snabbaste och mest effektiva sättet. Det är billigare för alla inblandade parter jämfört med en stämningsansökan.

När du lämnat in ansökan om betalningsföreläggande kommer Kronofogdemyndigheten att kontrollera att ansökan innehåller alla formella uppgifter som krävs. Därefter skickar Kronofogdemyndigheten ett brev till gäldenären (den betalningsskyldige kunden). Gäldenären har därefter tre veckor på sig att betala eller inkomma med invändningar mot betalningsförläggandet.

Om det inte kommer in några invändningar vinner kravet laga kraft, vilket innebär att Kronofogdemyndigheten senare kan inleda utmätning.

Om kunden har invändningar mot kravet ges den som ansökt om betalningsföreläggande möjlighet att inom en viss tid, vanligtvis tre veckor, fullfölja målet genom att ärendet överlämnas till tingsrätten. Målet kommer i så fall att handläggas som ett vanligt tvistemål.

Tvistig fordran – stämningsansökan.

Om kunden inkommit med invändningar mot inkassokravet ska målet gå vidare till tingsrätten. Betalningsföreläggande får bara användas om kunden inte inkommit med några invändningar. Det tar längre tid innan målet kan avgöras om en tvistig fordran inges till Kronofogdemyndigheten, eftersom målet ändå kommer att hamna hos tingsrätten förr eller senare.